mammaatess

Kan inte förstå hur stor man egentlien var!

När jag sitter och tittar tillbaka på min gravidmage så kan jag knapp förstå hur stor jag faktikst var. Jag kan knappt förstå hur Evelina fick plats där inne och det är svårt att faktikst tänka sig att hon legat i min mage. Man saker den jätte mycket, för det var så otroligt mysigt och spännande att vänta på henne. Eftersom jag inte visste om de skulle bli en tjej eller kille var de verkligen jätte kul att vänta. Man fantiserade och hade massa namn förslag. Man väntade och undrade varje dag med en väldigt nyfiken känsla, fniss. Om jag får fler barn i framtiden så ska jag inte ta reda på könet, jag ser ingen poäng med de. För det var så spännande att liksom gå omkring och fantisera om de lilla pyret som låg där inne i magen. Så mysigt! Det man saknar mest av alla är att kunna klappa på magen, se hur den rörde sig och framför allt känner alla mysiga sparka/buffar.
Jag var jätte stolt över min gravida mage. Jag älskade min form och njöt igenom hela min graviditet. Jag stor trivdes! Jag skulle gäran vara gravid flera gånger till men så kommer de inte bli eftersom jag har bestämt mig för max ett barn till. Man ska inte ha fler än vad man känner att man klara av och har tid för!
När bebisen i magen väl kom ut var de som att hela världen stod stil, ja det stod stil jätte länge. Jag blev så glad över att det faktikst var en tjej, kunde först inte tro det. En liten flicka, så vacker och som luktade så gott, hon var min. Min och Joakims, ingen annans. Det var så obeskrivlig, går inte beskriva med ord hur underbart det var att få ett eget barn. Nu sitter jag här och drömmer mig tillbaka med en stor leende läpparna, det är på tok för bra känsla!

Tjingeling



Vecka 32+4 , sista mag bilden som togs!
Min lilla föddes i vecka 33+3 ♥



Vecka 32+4, när jag sitter ner!
Saknar min fina mage. ♥



Min mage nu efter graviditeten!
Platt och lite tråkigt... Fast jag är glad ändå!